Tillväxten i den globala ekonomin växlar ner till omkring 3 procent både i år och nästa år. Det är den svagaste siffran på ett decennium och den globala ekonomin har bara vuxit långsammare vid två tillfällen sedan 2000: i samband med att IT- bubblan brast 2001 och i samband med finanskrisen 2008.
Den europeiska ekonomin utvecklas svagt med en ordentlig avkylning i industrin. Att tysk ekonomi försvagas alltmer och går från att vara tillväxtmotor till sänke i Europa är oroande. Inte minst för Sverige och svenska företag då tre fjärdedelar av exporten går till Europa.
Tillväxten mattas även av i stora delar av Asien, liksom i Nordamerika där det nu syns tecken på svaghet. Svagare omvärld och handelspolitisk oro slår hårt mot svensk export.
Svensk export väntas öka med 3,1 procent i år och 1,8 procent nästa år, vilket är betydligt lägre än det historiska snittet på 4 procent under perioden 2000–2018. Den tydliga globala avmattningen tillsammans med handelspolitisk oro och låg inflation har fått centralbanker världen över att byta fot och lågräntemiljön lär bestå länge än. De extremt låga – och i vissa fall negativa – styrräntorna innebär att centralbankernas möjligheter att stimulera ekonomin troligtvis är begränsade. Det betyder att finanspolitiken får en viktigare roll när det kommer till att motverka den påbörjade konjunkturnedgången.
Det saknas inte heller långsiktiga utmaningar. Hållbarhetsfrågan har seglat upp högst på dagordningen bland såväl företag som konsumenter i stora delar av världen. Även i USA finns det indikationer om förändrade förutsättningar för ekonomin och näringslivet, med potential för ett globalt genomslag.
- Låt oss hoppas att detta är början på en globalt hållbar ekonomisk utveckling, säger Lena Sellgren.
Läs Marknadsinsikten här