Sveriges andel av den globala varuexportmarknaden har legat på en stabil nivå omkring 1,1 procent sedan 2015. Den nedåtgående trenden sedan början på 2000-talet är således bruten och beror delvis på att exporten från tillväxtekonomier som Kina och Indien inte ökar lika snabbt som tidigare.
En annan faktor som stärkt Sveriges position de senaste åren är investeringskonjunkturen i Europa – dit ungefär tre fjärdedelar av svensk export går. Under pandemiåret 2020 ökade Sveriges marknadsandel till 1,2 procent till följd av starkt ökad efterfrågan på typiska ”pandemivaror” såsom läkemedel, elektronik och trävaror.
Uppdaterad statistik från FN (UN Comtrade) visar nu att uppgången var tillfällig och att Sveriges andel av den globala exportmarknaden återgick till 1,1 procent 2021. Trots att Sverige tappade position ifjol utvecklades svensk export i linje med exporten i Europa och Nordamerika.
Sammantaget ökade svensk export (i löpande priser) med 23 procent 2021 jämfört med 2020. Exporten av trävaror och elström utvecklades särskilt starkt. Utvecklingen på världsmarknaden drevs framförallt av en stark exportutveckling i Sydamerika och Mellanöstern medan utvecklingen var något svagare i Asien och Oceanien.
Om analysen
Business Sweden publicerar rapporten Global Export en gång per år. FN:s databas UN Comtrade har använts för att ta fram varuexportsiffror för Sveriges totalt 33 viktigaste exportmarknader för åren 2000 till 2021.
UN Comtrade innehåller de flesta länders utrikeshandel nedbrutet på varugrupper enligt den så kallade SITC-nomenklaturen. Alla uppgifter är i löpande priser (värde) uttryckt i USD. Varuexporten har delats upp i 13 varusegment som täcker nästan 85 procent av den svenska varuexporten.
