Det står alltmer klart att världsekonomin har gått in i en tydlig avmattning. Industriproduktionen har stagnerat i stora delar av världen och sentimentet faller. Tillväxten i världshandeln har fallit påtagligt och första halvåret i år var det nolltillväxt. Den upptrappade handelskonflikten mellan USA och Kina, som nått en nivå som gör att den börjar bli ett hot mot materialflödet i tillverkningsindustrin, är en starkt bidragande faktor till den kraftiga inbromsningen i världsekonomin.

Tillväxten i den globala ekonomin växlar ner till omkring 3 procent både i år och nästa år. Det rör sig alltså inte om en fullständig genomklappning, men tillväxtsiffran ligger en bra bit under det historiska snittet på 3,7 procent för perioden 2000–2018. Det är den svagaste siffran på ett decennium och den globala ekonomin har bara vuxit långsammare vid två tillfällen sedan 2000: i samband med att IT-bubblan brast 2001 och i samband med finanskrisen 2008. Av historien vet vi alltså att läget kan förändras snabbt och att tillväxten kan falla snabbt.

Den europeiska ekonomin utvecklas svagt med en ordentlig avkylning i industrin. Att tysk ekonomi försvagas alltmer och går från att vara tillväxtmotor till sänke i Europa är oroande. Inte minst för Sverige och svenska företag då tre fjärdedelar av exporten går till Europa. Tillväxten mattas även av i stora delar av Asien, liksom i Nordamerika där det nu syns tecken på svaghet.

Svagare omvärld och handelspolitisk oro slår hårt mot svensk export. Tjänsteexporten bedöms dock öka lite snabbare bland annat till följd av ökad efterfrågan och uppgradering till 5G i andra länder, vilket gynnar delar av svensk industri. Sammantaget bedöms exporten öka med 3,1 procent i år och 1,8 procent nästa år. Det är betydligt lägre än det historiska snittet på 4 procent under perioden 2000–2018.

Den tydliga globala avmattningen tillsammans med handelspolitisk oro och låg inflation har fått centralbanker världen över att byta fot och lågräntemiljön lär bestå länge än. De extremt låga – och i vissa fall negativa – styrräntorna innebär att centralbankernas möjligheter att stimulera ekonomin troligtvis är begränsade. Det betyder att finanspolitiken får en viktigare roll när det kommer till att motverka den påbörjade konjunkturnedgången.

Det saknas inte heller långsiktiga utmaningar. Hållbarhetsfrågan har seglat upp högst på dagordningen bland såväl företag som konsumenter i stora delar av världen. Även i USA finns det indikationer om förändrade förutsättningar för ekonomin och näringslivet, med potential för ett globalt genomslag. I en brytning med 50 års ortodoxi är budskapet från den amerikanska VD-organisationen Business Roundtable att företagen också ska investera i sina anställda, skydda miljön och ha en god affärsetik gentemot sina leverantörer. Låt oss hoppas att detta är början på en globalt hållbar ekonomisk utveckling!

Om analysen

Business Swedens Globala ekonomiska utsikter presenteras halvårsvis och ger en överblick av utvecklingen på Sveriges viktigaste exportmarknader samt prognoser för svensk export och den ekonomiska tillväxten i olika länder samt regioner.

Rapporten innehåller en översiktlig analys av den svenska ekonomins utveckling, men med huvudfokus på den makroekonomiska utvecklingen i de tre viktigaste regionerna för svensk export: Europa, Asien och Nordamerika. De stora svenska exportmarknaderna så som Tyskland, USA och Kina analyseras djupgående. Rapporten innehåller även ett appendix med de senaste makroekonomiska utfallen och prognoserna för 34 marknader.


Alla analyser

Globala ekonomiska utsikter sep 2019
PDF - 8 mb
Globala ekonomiska utsikter mars 2019
PDF - 4 mb
Globala ekonomiska utsikter sep 2018
PDF - 2 mb
Globala ekonomiska utsikter apr 2018
PDF - 2 mb
Globala ekonomiska utsikter sep 2017
PDF - 2 mb
Globala ekonomiska utsikter apr 2017
PDF - 4 mb