I takt med att elpriserna har skjutit i höjden tar svenska exporterande industriföretag kraftiga åtgärder för att parera de negativa effekterna. Det visar en färsk kartläggning som Business Sweden gjort i samarbete med undersökningsföretaget Origo Group.
– Vi ser att ungefär två tredjedelar av de exporterande industriföretagen är måttligt eller kraftigt påverkade av det ökade elpriset i sin verksamhet i Sverige. Livsmedel, trä och papper, kemi och läkemedel samt fordon är de branscher som signalerar störst negativa konsekvenser, säger Lena Sellgren, chefekonom på Business Sweden.
Undersökningen där totalt 501 företag deltagit gör en jämförelse mellan hur företagen har påverkats av de stigande elpriserna fram till nu respektive hur de kommer att påverkas från dagsläget fram till slutet av februari 2023.
Resultaten är utmärkande på flera sätt och visar bland annat att 75 procent av företagen hittills har påverkats måttligt till kraftigt negativt avseende lönsamheten. För perioden fram till slutet av februari är motsvarande andel 80 procent. En fjärdedel av respondenterna anger att de valt att omplanera sin produktion, och en tredjedel har skjutit planerade investeringar på framtiden. De flesta företagen har vidtagit åtgärder för att minska sin elförbrukning.
De kommande tre månaderna väntas kraftigare åtgärder vidtas där nästan 30 procent av företagen väntas dra ned på personalen och närmare 50 procent lägger planerade investeringar på is.
– Det är oroväckande signaler att elpriset bidrar till ett så brett negativt genomslag i företagens lönsamhet och det kommer att få kännbara konsekvenser på sikt, fortsätter Lena Sellgren.
Sveriges varuexport uppgick till rekordhöga 1 626 miljarder kronor 2021, varav tillverkningsindustrin stod för 1 496 miljarder kronor eller 92 procent. Närmare tre fjärdedelar av den svenska tillverkningsindustrins produktion går på export till utlandsmarknaden.
– Många företag flaggar för att de närmaste månaderna kommer att bli betydligt tuffare, med risk för neddragningar i verksamheten som följd, vilket påverkar exporten negativt. Man ska dock komma ihåg att Sverige har ett bättre utgångsläge än de flesta andra europeiska konkurrentländerna, avslutar Lena Sellgren.
Undersökningen genomfördes under perioden 31 oktober – 23 november 2022 genom telefonintervjuer där ekonomichefer eller motsvarande befattningshavare svarade på 11 flervalsfrågor.