Den globala ekonomin har till stor del återhämtat sig efter den kraftiga nedgången i början av pandemin och BNP-tillväxten väntas öka i en långsammare takt framöver. Men kriget i Ukraina, hög inflation och svåra policyavvägningar genomsyrar nu en helt ny riskbild. 

– Världsekonomin har drabbats av en ny chockvåg innan den förra ens hunnit lägga sig. Effekterna av kriget i Ukraina så här långt eldar på inflationsbrasorna och stressar många centralbanker och flera har redan börjat höja styrräntorna. Vi har sannolikt en helt ny spelplan framför oss men förhoppningsvis inte en ny världsordning, säger Lena Sellgren, chefekonom på Business Sweden.  

Trots en nedrevidering till följd av den rådande osäkerheten förväntas global BNP växa med 3,4 procent 2022 och 3,2 procent 2023. Det visar årets första utgåva av rapporten Globala Ekonomiska Utsikter som Business Sweden presenterar idag med ett särskilt fördjupningsavsnitt om Ryssland som blir alltmer isolerat. 

– Skulle kriget fortsätta under en längre period med ytterligare sanktioner och strypt energitillförsel till Europa kommer effekterna på den globala ekonomin att bli betydligt mer omfattande, fortsätter Lena Sellgren. 

De direkta effekterna av kriget på svensk ekonomi bedöms i nuläget vara relativt begränsade och förtroendeindikatorer ligger fortsatt på höga nivåer. Sveriges ekonomi fortsätter att utvecklas starkt och BNP förväntas växa med 3,1 procent i år och 2,8 procent nästa år, efter 4,6 procent 2021. Oaktat nya orosmoln som särskilt tynger Europa väntas svensk export utvecklas väl, i synnerhet till Nordamerika och Asien där varuexporten väntas öka i snabbare takt än till övriga världen.  

Europas ekonomi förväntas växa med 1,9 procent i år och 2,1 procent 2023. Även tillväxttakten i Nordamerika växlar ner och väntas uppgå till 3,2 procent i år och 2 procent 2023. Till skillnad från de flesta delarna i världen har inflationstrycket i Asien varit relativt måttligt och BNP för regionen förväntas växa med 4,5 procent i år och 4,7 procent nästa år.

– Vår bedömning är fortsatt att inflationschocken i världen är övergående men utsikterna kan snabbt förändras. Om inflationen skulle hålla i sig ökar risken för stagflation, det vill säga stigande inflation och stagnerande tillväxt. Det skulle slå hårt mot den svenska ekonomin som har ett stort beroende av efterfrågan från omvärlden.

Läs rapporten Nya chockvågor i världsekonomin här.