Att Sverige inte längre tappar marknadsandelar på den globala varuexportmarknaden beror på flera olika faktorer. En viktig förklaring är att exporten från tillväxtekonomier som Kina och Indien inte ökar lika snabbt som tidigare. En annan är att investeringskonjunkturen i Europa – dit drygt 70 procent av svensk export går - har tagit lite mer fart sedan 2016. Det lyfter svensk export som i stor utsträckning består av insats- och investeringsvaror. Tillväxtekonomierna – särskilt i Asien – tar en allt större plats på världsmarknaden medan Europa och Nordamerika tappar andelar. Kina bidrar starkt till ökningen av Asiens andel och är idag världens största varuexportör.
Att Sverige inte har lyckats hålla jämna steg med tillväxtekonomier som Kina, som nästintill dubblerat sin export de senaste 10 åren, är vare sig förvånande eller problematiskt. Däremot är det mer oroande att Sverige har tappat marknadsandelar i förhållande till viktiga konkurrentländer för Sverige. Sett från importsidan har Sverige tappat marknadsandelar i några av sina viktigaste marknader - USA, Storbritannien och Tyskland. Tappet i Norden är däremot inte lika påtagligt, men eftersom Norden sammantaget är Sveriges viktigaste handelspartner blir tappet märkbart.
Under fjolåret växte svensk export sammantaget i ungefär samma takt som världsmarknaden. De flesta varusegmenten växte i långsammare takt än världsmarknaden, men tre segment ökade i betydligt snabbare takt – fordon, elström och livsmedel.
” Det återstår att se om detta är början på en ny era där svensk export bibehåller sin position, eller kanske till och med flyttar fram sin position, på den globala exportmarknaden” säger Lena Sellgren, chefekonom på Business Sweden.
Läs Global exportanalys här